Videointervju: Johanna Beckman om sina favoritlåtar från 00-talet

Publicerat den 12 November 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

Johanna Beckman hade en mängd olika tankar i sitt huvud när hon summerade det senaste decenniets musikkonsumtion. För Martin Romatowski berättar hon om våndan över och svårigheterna med att välja ut 100 topplåtar.

Johanna Beckmans topp 10 låtar från 00-talet

1. UGK feat. Outkast, »International Players Anthem (I Choose You)«
2. Beyoncé feat. Jay-Z, »Crazy In Love«

3. Dungen, »Du är för fin för mig«

4. Kleerup feat. Robyn, »With Every Heartbeat«

5. SIS, »Trompeta«

6. Major Lazer, »Hold The Line«

7. Dead Prez, »Hip Hop«

8. Prince, »Call My Name«

9. Outkast, »Hey Ya!«

10. Gnarls Barkley, »Crazy«

Johanna Beckman är dj, klubbarrangör och radiopratare. Just nu arbetar hon som musikansvarig på Restaurang Ljunggren i Stockholm.


Videointervju: Name the Pet om sitt personliga musikminne

Publicerat den 4 November 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

2006 befann sig Name the Pet i London under en längre period. Det var där som hon en kväll såg en pubspelning med Amy Winehouse, på gränsen till det stora genombrottet, som hon sent kommer att glömma.

Name the Pet, eller Hanna Brandén som hon egentligen heter, är aktuell med sin självbetitlade debutskiva som släpps i dag.

Etiketter:

Intervju: Marit Bergman

Publicerat den 1 November 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

2002 gjorde Marit Bergman stor succé med »This is the year«, den största hiten från skivan 3.00 A.M. Serenades. I en intervju med Nollnolltalet berättar hon om önskedrömmen som blev sann, musikbranschens utveckling under ett decennium som snart är till ända och skapandet i New York.

»This is the year« är med på Nollnolltalets lista över decenniets 100 bästa låtar. Vad kan du säga om den?
– Vad roligt! Det är en av de viktigaste låtarna jag gjort, rent personligt. Jag skrev »This is the year« i replokalen på nyårsdagen och tanken var att den skulle bli en självuppfyllande profetia. Jag känner att jag kom loss med musiken efter att ha varit lite vilsen ett tag och låten satte tonen för vilken sorts artist och låtskrivare jag ville vara.

Hur tycker du att musikbranschen har förändrats sedan låten släpptes 2002?
– När jag slog igenom kom en acceptans för att vara vanlig, ärlig och vardagsromantisk. Jag har svårt att tänka att en A&R skulle kunnat sitta på ett kontor och drömma ihop min skiva innan den kom. De visste inte att det behovet fanns. Jag tror dock att vi befinner oss i något av en brytpunkt nu, många av de artister som känns nya och spännande i dag är inte ett dugg vanliga utan presenterar i högre grad en drömvärld. De, och då tänker jag till exempel på Bat for Lashes och Lykke Li, känns mer ouppnåeliga. Det kan ha med lågkonjunkturen och depressionen att göra, behovet att drömma sig bort och fantisera blir ju större ju svårare tiderna är.

För några få år sedan flyttade du till New York. Hur går det för dig med musikskapandet där?
– Det går hur bra som helst. Jag träffar många roliga människor som sätter konstiga griller i huvudet på mig och det finns en frihet i att vara långt bort från Sverige. Jag kan liksom i högre utsträckning hitta på vem jag vill vara.

Hur går det för dig med din släppmodell, där dina fans kan prenumerera på låtar?
– Projektet har väl imploderat lite. Företaget som satte upp prenumerationsshopen gick i konkurs och jag har inte riktigt orkat ta tag i att fixa ett nytt system. Så för tillfället skickar jag bara ut gratis nedladdningslänkar till min adresslista. Men det har varit väldigt inspirerande att skriva och släppa så mycket musik, man blir tvungen att jobba mer intuitivt.

Kan du nämna några favoritlåtar från 00-talet?
– De jag har absolut finast minnen till är nog bland annat »Survivor« med Destiny’s Child, »House of Jealous Lovers« med The Rapture, Jens Lekmans »Maple Leaves« och» Best Friend« med Tweet feat Bilal.

Etiketter:

Videointervju: Anton Gustavsson om sina favoritlåtar från 00-talet

Publicerat den 30 October 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

När Anton Gustavsson skulle sätta sin topp 100-lista fastnade han till sist för »Kissing Things« med The 6ths. För Nollnolltalets Martin Romatowski berättar han bland annat om varför samarbetet mellan Stephin Merritt och Sarah Cracknell mynnade ut i decenniets låt.

[Disclaimer: Ljudspåret är lite café-sorligt...]

Anton Gustavssons topp 10 låtar från 00-talet:

1. The 6ths, »Kissing Things«

2. Håkan Hellström, »Tro & Tvivel«

3. Studio, »Out There«

4. Beyoncé, »Irreplaceable«

5. Broder Daniel, »Shoreline«

6. Robyn, »Be Mine!«

7. Jens Lekman, »A Higher Power«

8. The Knife, »Heartbeats«

9. Mountain Goats, »No Children«

10. Parker Lewis, »Hjältar«

Anton Gustavsson är chefredaktör för Musikmagasinet Novell.


Johanni Sandén minns Friendly Noise och 00-talets svenska experimentindie

Publicerat den 16 October 2009 under Intervjuer/ Vi minns 00-talet av Gästskribent. 1 kommentar.

Omslaget till "Friendly People Making Noise".I dagarna kom beskedet att det svenska skivbolaget Friendly Noise lägger ner. Det känns otroligt trist. Friendly Noise liknar inga andra svenska skivbolag under 00-talet. De liknar inga utländska skivbolag heller för den delen. Kanske var de det yttersta beviset för hur bra och spännande svensk musik faktiskt har varit under de gångna tio åren. Man behövde inte längre leta utomlands för att hitta alternativ till Broder Daniels comeback-skiva eller Moneybrothers muskelrock.

Skivbolaget har sedan samlingen Friendly People Making Noise från 2003 skämt bort oss med alldeles fantastisk musik. Från Testbild!:s progressiva jazzpop, Differnets vackra bruselektronika och Action Bikers bitterljuva elektro till Most Valuable Players drömska pop. Jag hoppas verkligen att dessa artister fortsätter trots att Friendly Noise tar slut. För ett tag, där någonstans i mitten av 00-talet när Service var som bäst, hade Sverige två indiebolag av yppersta världsklass. Det var inte längre bara »bra för att vara svenskt«. Jag tror inte att jag insåg då hur bortskämd jag var.

De båda bolagen var lite grann som olika sidor av samma Factory Records-mynt. Men medan Service var mer som det utåtriktade Happy Mondays, så var Friendly Noise det inåtvända The Durutti Column. Friendly Noises tid mellan 2003-2009 säger också ganska mycket om vilken utvecklingen den alternativa och experimentella musiken tagit under 00-talet. De har alltid tänjt på gränsen för vad popmusik är och får vara, samt stått i framkant vad gäller båda synen på musiken och på hur den ska presenteras.

Friendly Noise kommer kanske inte att ha någon representant med på Nollnolltalet.se:s lista över decenniets bästa låtar, vad vet jag. Men jag tror att mycket av den musik och de idéer skivbolaget bidragit med under 00-talet kommer att leva vidare som inspiration in i kommande decennium.

Ju längre det här decenniet har lidit har det känts som att skivbolag mer och mer blivit onödiga mellanhänder mellan publik och musik. Hos beundrare av elektronisk och experimentell popmusik har dock Friendly Noise alltid stått som en viktig kvalitetsmarkör med sin enhetliga estetik som genomsyrat både innehåll och förpackning.

Jag hade gärna sett Friendly Noise fortsätta in i framtiden med att ge oss ny och spännande musik. Men kanske var det alldeles lagom att sätta punkt just nu. För som Sarah Records devis löd; »habit and fear of change are the worst reasons for ever doing anything«. Andra får plocka upp den fallna manteln och fylla det tomrummet de nu lämnar efter sig.

På sin hemsida uppmanar Friendly Noise folk att göra sina egna listor av de 10 bästa Friendly Noise-låtarna. Här är min lista:

1. Differnet, »Saurau« (The title of this record…, 2005)

2. Most Valuable Players, »Rondo« (Rondo, 2007)

3. Action Biker, »Refridgerator« (Hesperian Puisto, 2008)

4. Peter Nilsson, »Song For Stina« (Get Nowhere, 2007)

5. Sail A Whale, »See You Inside« (Find Me a Boy/See You Inside, 2009)

6. Most Valuable Players, »Marco Polo« (You In Honey, 2005)

7. Discolor, »Falls Angel« (Are You Scared To Get Happy?, 2006)

8. Differnet, »Kernel Panic« (The Title Of This Record…, 2005)

9. Erik De Vahl, »The Days Before Lunch« (Are You Scared To Get Happy?, 2006)

10. Action Biker, »Frosty Snow Winter« (Hesperian Puisto, 2008)

Johanni Sandén är journaliststudent, just nu på praktik på tidningen Journalisten.

Bonus: Hugo Lavett om sitt 00-tal

Hugo Lavett är sångare i Friendly Noise-bandet Most Valuable Players. Tidigare i höst pratade han med Nollnolltalets Martin Romatowski om sina minnen från 00-talets svenska popscen.


Videointervju: Margret Atladottir om sitt personliga musikminne

Publicerat den 9 October 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

Ett av Margret Atladottirs mest oförglömliga, personliga minnen från 00-talets musik är från 2007. Det var då, inom loppet av några festintensiva dagar, som hon vid två tillfällen upplevde det stora kärlekspirret till tonerna av Michael Mayers »Amanda«.

− Det var den enda gången som jag har upplevt love at first sight och jag minns verkligen den låten som spelades då, som bara dundrades ut i hela lokalen, berättar hon för Nollnolltalet.se.

Margret Atladottir är chefredaktör för Nöjesguiden. Hon har varit med och röstat fram listan på Nollnolltalet.se. Hennes favoritlåt från det senaste decenniet är »One More Time« med Daft Punk.


Videointervju: Joel Borg om sina favoritlåtar från 00-talet

Publicerat den 7 October 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

Joel Borg berättar för vår reporter Martin Romatowski om sin favoritlåt från 00-talet, Reigning Sounds »Stormy Weather«, och om hur han valde ut låtarna på sin topp 100-lista.

Joel Borgs topp 10 låtar från 00-talet:

1. Reigning Sound, »Stormy Weather«

2. Black Lips, »Not A Problem«

3. Masshysteri, »Hatkärlek«

4. Compulsive Gamblers, »The Way I Feel About You«

5. Jay Reatard, »My Shadow«

6. King Khan & The Shrines, »Welfare Bread«

7. The Hives, »A Little More For Little You«

8. The Mojomatics, »Clean My Sins«

9. LiveFastDie, »Armageddon«

10. Henry Fiats Open Sore, »I Was A Teenage Pretty Boy«

Du kan se hela Joel Borgs hundralista här, eller lyssna på den på Spotify.

Joel Borg är pressansvarig på Luger och chefredaktör för Denimzine, som precis har kommit ut med sitt sista nummer. Han har varit med och röstat fram listan på Nollnolltalet.se.


Jenny Damberg om 00-talets sämsta låt

Publicerat den 30 September 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. 6 kommentarer.

DN På Stans Jenny Damberg delar med sig av sina funderingar på vilken låt som är decenniets sämsta. Samtidigt passar hon på att ge tips till aspirerande hitmakare.

Black Eyed Peas: skitdåliga.»Det har funnits en jävla massa usla låtar under 00-talet. Black Eyed Peas »Don’t Phunk With My Heart«, till exempel, är en låt som jag verkligen har avskytt innerligt. Men jag tror ändå inte att jag kan säga ›den här låten är sämst‹. Det känns som att det inte spelar så stor roll längre, så som det gjorde för stunden. Det är något slags övergående aversion.

Men det finns ju låtar som är fascinerande på ett annat sätt. Alltså att man kollar på vad som blir hits. För det finns ju väldigt mycket musik som bara försvinner, vilket är ett värdelöshetskriterium i sig, att inte fastna någonstans.

Hur som helst. Den här Snow Patrol-låten »Chasing Cars«, som jag tror var med på något soundtrack, blev ju en megahit. Det är en så grå låt så att det är helt obegripligt att den fick en marknad. Och det kanske inte är så att den är så dålig, den är bara jävligt opersonlig. Och det tycker jag är en ganska intressant.

Om man ska titta på den, alltså vad det är för typ av låt, så är den uppbyggd som en stegrande gitarrväggshistoria utan någon riktig melodi. Den fyller något slags bulkbehov mellan Coldplay-albumen. Jag skulle kunna tipsa artister som vill ha en framgångsrik bakvattenskarriär under 10-talet om att fylla ut den marknaden. Det är faktiskt en intressant företeelse, det här med ett sämre dito, där originalet är så pass efterfrågat så att kopian också funkar.«

Berättat för Martin Romatowski.

Jenny Damberg är nöjesjournalist på DN På Stan och har varit med och röstat fram listan på Nollnolltalet.se. Hon tycker att The Knifes »Heartbeats« är decenniets bästa låt.


Videointervju: Jenny Seth minns 00-talets musik

Publicerat den 25 September 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

När Jenny Seth minns 00-talet är det som ett decennium av oheliga genreblandningar och en demokratisering av musiklivet, bortom 90-talets ironi och coolhet.

− Det blev lite mjukare och snällare, och det tycker jag är härligt, säger hon till Nollnolltalets reporter Martin Romatowski.

Jenny Seth skriver om hiphop och r’n'b i Aftonbladet. Hon är också välkänd i klubbsammanhang som DJ Yxa. Jenny har varit med och röstat fram listan på Nollnolltalet.se. Hennes favoritlåt från 00-talet är »Hate It Or Love It (remix)« med The Game, 50 Cent och Mary J Blige.

Etiketter:

Presenteras av musikmagasinet Novell