Intervju: Marit Bergman

Publicerat den 1 November 2009 under Intervjuer av Martin Romatowski. Inga kommentarer.

2002 gjorde Marit Bergman stor succé med »This is the year«, den största hiten från skivan 3.00 A.M. Serenades. I en intervju med Nollnolltalet berättar hon om önskedrömmen som blev sann, musikbranschens utveckling under ett decennium som snart är till ända och skapandet i New York.

»This is the year« är med på Nollnolltalets lista över decenniets 100 bästa låtar. Vad kan du säga om den?
– Vad roligt! Det är en av de viktigaste låtarna jag gjort, rent personligt. Jag skrev »This is the year« i replokalen på nyårsdagen och tanken var att den skulle bli en självuppfyllande profetia. Jag känner att jag kom loss med musiken efter att ha varit lite vilsen ett tag och låten satte tonen för vilken sorts artist och låtskrivare jag ville vara.

Hur tycker du att musikbranschen har förändrats sedan låten släpptes 2002?
– När jag slog igenom kom en acceptans för att vara vanlig, ärlig och vardagsromantisk. Jag har svårt att tänka att en A&R skulle kunnat sitta på ett kontor och drömma ihop min skiva innan den kom. De visste inte att det behovet fanns. Jag tror dock att vi befinner oss i något av en brytpunkt nu, många av de artister som känns nya och spännande i dag är inte ett dugg vanliga utan presenterar i högre grad en drömvärld. De, och då tänker jag till exempel på Bat for Lashes och Lykke Li, känns mer ouppnåeliga. Det kan ha med lågkonjunkturen och depressionen att göra, behovet att drömma sig bort och fantisera blir ju större ju svårare tiderna är.

För några få år sedan flyttade du till New York. Hur går det för dig med musikskapandet där?
– Det går hur bra som helst. Jag träffar många roliga människor som sätter konstiga griller i huvudet på mig och det finns en frihet i att vara långt bort från Sverige. Jag kan liksom i högre utsträckning hitta på vem jag vill vara.

Hur går det för dig med din släppmodell, där dina fans kan prenumerera på låtar?
– Projektet har väl imploderat lite. Företaget som satte upp prenumerationsshopen gick i konkurs och jag har inte riktigt orkat ta tag i att fixa ett nytt system. Så för tillfället skickar jag bara ut gratis nedladdningslänkar till min adresslista. Men det har varit väldigt inspirerande att skriva och släppa så mycket musik, man blir tvungen att jobba mer intuitivt.

Kan du nämna några favoritlåtar från 00-talet?
– De jag har absolut finast minnen till är nog bland annat »Survivor« med Destiny’s Child, »House of Jealous Lovers« med The Rapture, Jens Lekmans »Maple Leaves« och» Best Friend« med Tweet feat Bilal.

Etiketter:

61. Marit Bergman, »This Is The Year«

Publicerat den 1 November 2009 under Listan av Alice Eggers. Inga kommentarer.

61. Marit Bergman, »This Is The Year«
(singel & albumspår, 3 A.M. Serenades, 2002)

Marit.Jag trillade runt i Stockholm den våren, försökte befinna mig där det hände. No more delays. En dag var det på Folkhemmet det hände, i den lilla lilla bakfickan satt Marit Bergman med en akustisk gitarr. Samma dag hade jag först fått en inbjudan (pre-facebook kändes det exklusivt) bara för att någon timme senare gå förbi Tabac där Marit satt och vinkade till mig (jag tror att jag rodnade, osäker på varför hon visste vem jag var och med dimmiga kvällar av skam i min spritmarinerade hjärna).

Det är svårt att tänka sig nu men när 3 A.M. Serenades kom så var ju Marit Bergman hon från Candysuck och Darling, Liv-Marit, hon från Fittstim. Det är inte oviktigt, för mig då var det ett sånt tecken på mod att släppa in hela det hårda hårda Stockholm i det mjuka mjuka som sången är. Att hon, som jag tyckte var där uppe bland de respekterade vågade öppna för ett misslyckande, bli privat i en värld som jag kände älskade att hata. Nu blev det ju inte så, men på Folkhemmet med en akustisk gitarr fanns det en sårbarhet jag beundrade, som gav mig något slags hopp om att våga försöka.

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Och på skivan fanns hela min verklighet koncentrerad, den handlade om nätter på Nightlife, misstag och förlorad stolthet. I break easily these days. Jag kände igen längtan efter att spela »All Mixed Up« med Red House Painters för någon med Keanu eyes, jag kunde se mig själv som ena halvan av two fucked people in denial. Om det någonsin har varit sant att en skiva är ett soundtrack till en sommar är Marit Bergmans första skiva det för mig. Och varje år på nyårsdagen vill jag spela »This Is The Year« bredvid Zombies »This Will Be Our Year«, och hoppas att det någon gång kommer kännas sant. I have been waiting all my life.

Alice Eggers sitter i Musikmagasinet Novells redaktion. Hon har tidigare skrivit om Wilcos »Jesus, Etc.« på Nollnolltalet.se

Lyssna också på:

Jenny Wilson, »Let My Shoes Lead Me Forward« (albumspår, Love And Youth, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Moneybrother, »Reconsider Me« (singel & albumspår, Blood Panic, 2003)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Veronica Maggio, »17 år« (singel & albumspår, Och vinnaren är…, 2008)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Lyssna på Nollnolltalet.se-listan på Spotify! Den finns både med Lyssna också-låtar, och utan.

Etiketter: , , ,

Presenteras av musikmagasinet Novell