6. Håkan Hellström, »Känn ingen sorg för mig Göteborg«

Publicerat den 26 December 2009 under Listan av Gästskribent. 14 kommentarer.

6. Håkan Hellström, »Känn ingen sorg för mig Göteborg«
(singel & albumspår, Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Gästskribent: Johan Scheele

Håkan.I början av nittiotalet gjorde kvällstidningarna varje sommar ett uppslag om en Ulf Lundell-spelning, kanske en turnépremier, vem vet. En artikel om någon Janne Bark på gitarr och intervjuer med de allt äldre »pojkarna längst fram«, de som drack massa öl, kunde sjunga med i alla texter och hade sett Uffe varenda år sedan tiden då en dålig potatisskörd fick folk att emigrera till Amerika.

»Känn ingen sorg för mig Göteborg«.

Egentligen finns alla ledtrådar till Håkans storhet fångad i den nästan fyra minuter långa debutsingeln. Den fina, lite aviga melodin, det karaktäristiska sättet att sjunga. Men också det där andra. Den där spontana glädjen, manifesterat av små falsettjut och utrop (Ett »Eyh!« efter 3.09) som han inte verkar kunna låta bli − precis samma impuls som blivit ett »Be-bop-a-lula« eller ett »Stick Martin!« på senaste skivan. Och de där trummorna som liksom snubblar runt i bakgrunden som en föraning av den samba som blommade ut på uppföljaren och en musikalisk upptäckarglädje.

Och så texten. Hemingway skrev i Livet är en fest, boken om hans tjugotal i Paris, att det ända sättet att skriva är att börja med den »sannaste meningen man känner till«. Håkan staplar sådana små skärvor av sanning (eller av andras låttexter…) på varandra.

YouTube Preview Image

Men när man vänder sig om efter tio år är det lätt att ha glömt. Att det inte var så självklart då, att han var bra, Håkan. En vän påminde mig igår. »Fan, det är intressant, när man hörde ›Känn ingen sorg‹ första gången, det var ju en bra låt, men man visste liksom inte om det var typ en Joakim Hillson«. Och visst, bakgrunden i Broder Daniel och Honey Is Cool ingav ju respekt och debuten blev nästan unisont hyllad, men innan det, innan recensionerna, innan han seglade på allas armar på Night Life, innan han kysstes av Bjurman − några dagar så visste folk inte riktigt.

Personligen minns jag ingen tvekan. Som jag kommer ihåg det räckte det med det första ackordet och ett vingligt »Ge mig arsenik«, sedan visste jag.

Och jag tror vi närmar oss något där. Att vara med från början, veta direkt.

Ni vet. Man är kanske typ tjugo, pluggar på universitet i någon stad. Går ut, ramlar omkull, landar i ett vardagsrum, vargtimmen, spelar Lill Lindfors Du är den ende eller Van Morrissons Astral Weeks-skiva. Någon Northern Soul-samling kanske. Man har tappat hoppet om ett långt och lyckligt äktenskap med någon samtida musik. Britpopen och grungen, som man egentligen träffade i en mer lämplig ålder, hade liksom inte blivit mer än några gamla ex som man fortfarande sprang på ibland. Hip hopen, soulen som enstaka nätter av lust, men inget långsiktigt.

Så kommer »Känn ingen sorg för mig Göteborg«.

2009 avslutar modetidningen Bon ett årtionde genom att citera »Känn ingen sorg för mig Göteborg« i decenniets sista ledare: »Ge mig nåt som tar mig någonstans«. Och i någon kvällstidning samma år: ett konsertuppslag, en artikel om någon Daniel Gilbert på gitarr och de där allt äldre pojkarna och flickorna längst fram, de som kan alla texterna och har varit med sedan, tja − när det började med den där singeln, ni vet, den som definierade det svenska nollnolltalet.

Jag föraktade såklart de där Uffe-pojkarna-längst-fram, då i början av nittiotalet.

Och nu. Till mitt försvar, i all ängslighet, vill jag säga att jag inte står längst fram. Jag kan förvisso texterna och för inte så länge sedan, tror det var Way Out West 2008, lyfte jag ölstinn upp en främmande man av misstag under en konsert. Sedan sjöng vi med till »Tro & Tvivel« i förbrödring.

Jag förstår hur det ser ut.

»För livet går vidare, och Håkan följer med.«, skrev David Hylander om »Tro & Tvivel« på plats 46 på den här listan. Och vafan. Det är väl bara att erkänna. Det får nog bli så. Det är värt en lätt bismak av Ulf Lundell och pojkarna längst fram.

Johan Scheele är journalist. Han tycker att »Känn ingen sorg för mig Göteborg« är 00-talets bästa låt.

Lyssna också på:

Håkan Hellström, »Ramlar« (singel & albumspår, Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »En vän med en bil« (singel & albumspår, Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »Kom igen Lena!« (singel & albumspår, Det är så jag säger det, 2002)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Lyssna på Nollnolltalet.se-listan på Spotify! Den finns både med Lyssna också-låtar, och utan.

Etiketter:

26. Håkan Hellström, »Nu kan du få mig så lätt«

Publicerat den 6 December 2009 under Listan av Frida Färlin. 3 kommentarer.

26. Håkan Hellström, »Nu kan du få mig så lätt«
(singel & albumspår, Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Håkan.Det är lätt glömt idag, när Håkan lägger rekordstora publikmassor under sig på festival efter festival. Men han som idag är allas Håkan, han var bara vår Håkan den där hösten. Decenniet hade precis börjat, och vi utkämpade dagliga strider mot hätska Håkan-haters (AKA livshatare) everywhere.

Allt eftersom Håkan erövrade mark, ju starkare hatade de, och ju mer försvarade vi. Idag är diskussionen om huruvida Håkan sjunger falskt eller inte gammal. Men när Håkans – för det finns bara en Håkan, mind you – debutalbum släpptes var det något smalt att vara Håkanfan. Vi som var det fick automatiskt den där sammanhållningen som utmärker allt det man gillar mest med livet, vare sig det gäller gäng, klubbar eller, ehm, sport. En tillhörighet och en förståelse.

»Nu kan du få mig så lätt« återfinns som fjärde spår på Känn ingen sorg för mig Göteborg, mellan vevande »Ramlar« och raka men dämpade »Vi två sjutton år«. I den återfinns allt det där som gjorde att vi utkämpade ett krig varje gång vi skulle prata om Håkan med de oinvigda. Det fanns så mycket för dem att inte förstå, och så mycket för oss att vara besatta av.

Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie?
Var det den store poeten som hon var förälskad i?

YouTube Preview Image

»Nu kan du få mig så lätt« är uppbyggd av en oredig melodi. Texten skriven med en lätt berusad ton. Otydliga fragment av desperata, illa grundade och ogenomtänkta tankar. Vinglig sång om att vara ung, fylld av all den tragik, tvivel, självförakt och dramatik som kan rymmas i ett ungt hjärta. Alla små nyanser mellan raderna trängs med neonskyltar, dans, kyssar, poeter, mörka gränder och referenser till vår del av stan.

Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann

Framförallt handlar den om ett personligt misslyckande, ännu ett tillfälle som rann en ur händerna. Om den där personen man ville ha, som man inte hade kraft eller mod att gå fram till fast det var det enda man hade tänkt på hela kvällen. »Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt« ylar Håkan till slut, gång på gång, vinglare och samtidigt mer självklart än något vi någonsin hade hört förut.

Vi avgudade Håkan. Han erbjöd en vagga för våra mest skamfyllda känslor. En ärlighet och uppriktighet kring sin egen ensamhet och misslyckanden som gjorde våra egna dito lättare att bära. Han var också helt orädd när han gjorde det, med full fokus på ungdomen och svartsynen, romantiken och dramat.

Och vi stod bakom honom med en smärtsamt utslängd emo-tår utmed kinden, och tänkte att vi kanske kunde visa den för någon, någon gång.

Frida Färlin är redaktör för Musikmagasinet Novell (som kommer ut med ett nytt nummer den 17 december). Hon tycker att »Nu kan du få mig så lätt« är 00-talets artonde bästa låt.

Lyssna också på:

Håkan Hellström, »Gårdakvarnar och skit« (singel & albumspår, Ett kolikbarns bekännelser, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »Brännö serenad« (albumspår, Ett kolikbarns bekännelser, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »För sent för Edelweiss« (singelspår, Klubbland, 2006, & albumspår, För sent för Edelweiss, 2008)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Lyssna på Nollnolltalet.se-listan på Spotify! Den finns både med Lyssna också-låtar, och utan.

Etiketter:

46. Håkan Hellström, »Tro & Tvivel«

Publicerat den 16 November 2009 under Listan av David Hylander. 5 kommentarer.

46. Håkan Hellström, »Tro & Tvivel«
(albumspår, För sent för Edelweiss, 2008)

Håkan.

Inför varje nytt Håkan Hellström-album tänker man att den här gången kommer han att göra en besviken.

Än så länge har han aldrig gjort det. Faktum är att Håkan, om man ignorerar sina egna sentimentala band till debutalbumet, har utvecklats med varje ny skiva. Blivit en mer komplett artist, en bättre sångare och låtskrivare och framför allt en överlägsen textförfattare, med förmågan att teckna simpla poplåtar som rika narrativa tablåer.

Det finns också en annan anledning till att Håkan Hellström har fortsatt att beröra oss som var 17 när han slog igenom och som älskade honom då. Som få andra artister har Håkan vuxit upp sida vid sida med oss.

Känn ingen sorg för mig Göteborg var han där vi drömde om att vara, på ett hustak i Vasastan när solen gick upp över älven. På Det är så jag säger det höll han oss i handen när vi äntligen trillade in på Jazzhuset för första gången. Han var lite äldre, visserligen, men ändå på något sätt i fas med vad vi kände.

När Ett kolikbarns bekännelser kom ut tre år senare hade vi också blivit äldre, ramlat in i några taxibilar för mycket, och börjat fundera på vart vi var på väg i livet. Då var Håkan där, inte med en ny Kom igen Lena! utan med en 31-årings insikt om livets eländen och sanningar. Jag lyssnade på Ett kolikbarns bekännelser som den fiktiva lillebrodern från »Känn ingen sorg för mig Göteborg«. Som den som behövde Håkans råd, och fick det. Håkan Hellström har byggt upp en mediebild av sig själv som en slags Peter Pan-figur: evig tonårsnaivt ung. När man lyssnar på hans musik inser man att bilden är falskt. Ett kolikbarns bekännelser är en vuxen skiva.

Ännu mer så För sent för Edelweiss, det rikaste och jag vill säga bästa album som Håkan Hellström (eller någon annan svensk det här årtiondet) har spelat in.

Det är en skiva som blickar bakåt, men som också har levt tillräckligt för att kunna förmedla en annan berättelse än sin egen. Jag vet inte vem »Långa vägar« handlar om, om det två vännerna i bilen är människor i Håkans närhet som halkade snett, eller om de är uppdiktade invånare i ett Hellströmskt universum. Men bilderna − »den ene såg Älvsborgsbron fortsätta i evighet«, »som en nattfjäril mot ljuset, tillbaka till knarket« − är hisnande suggestiva. Det är en berättares formuleringar. Förut gick det att prata om Håkan Hellström som en svensk Bruce Springsteen i brist på bättre kandidater, men han var aldrig något mer än en briljant popsångare, hade inte djupet i sitt artistskap. Efter För sent för Edelweiss är jämförelsen helt rimlig.

YouTube Preview Image

Och allra mest befogad är den i »Tro & Tvivel«, den »Thunder Road« genom Göteborg som inleder För sent för Edelweiss. Där är Håkan oförblommerat självbiografisk, kanske mer så än någonsin tidigare. Också mer svartsynt, men utan att romantisera det hopplösa som han kunde göra på de tidiga skivorna. »Den gamla goda tiden, nu kommer den aldrig tillbaka« och det får trots allt vara väl.

För livet går vidare, och Håkan följer med.

David Hylander är frilansjournalist och redaktör för Nollnolltalet.se. Han tycker att »Tro & Tvivel« är 00-talets tredje bästa låt. Tidigare har han skrivit om 50 Cents »In Da Club« och Missy Elliotts »Work It« på Nollnolltalet.se.

Lyssna också på:

Håkan Hellström, »Långa vägar« (albumspår, För sent för Edelweiss, 2008)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »Jag har varit i alla städer« (albumspår, Ett kolikbarns bekännelser, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »En midsommarnattsdröm« (singel & albumspår, Ett kolikbarns bekännelser, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Lyssna på Nollnolltalet.se-listan på Spotify! Den finns både med Lyssna också-låtar, och utan.

Etiketter:

53. Håkan Hellström, »Magiskt, men tragiskt«

Publicerat den 9 November 2009 under Listan av Gästskribent. 2 kommentarer.

53. Håkan Hellström, »Magiskt, men tragiskt«
(albumspår, Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Gästskribent: Johan Silfversten Bergman

Håkan. Det räcker så.Om någon skulle få för sig att göra en etnologisk studie över 00-talets svenska medelklassfestande skulle Håkan-punkten troligen ägnas en del uppmärksamhet. Håkan-punkten kan enklast beskrivas som händelsen som inträffar när någon festdeltagare, oftast en ung man, självsäkert tar sig an festens musik och konstaterar att »nu är det dags för lite Håkan«. Det som följer är en slags musikalisk stämningshöjare, en allkrydda, som kan appliceras på i stort sett vilken sällskap och situation som helst. Ett musikens svar på örtsaltet Herbamare.

Hade jag vetat detta när jag i december 2000 stod i kön utanför P2 och väntade på att få höra Håkan Hellström spela i Örebro för första gången hade jag gått hem i protest. Men, för det finns ett men, varje gång jag hör »Magiskt men tragiskt« långsamt växa fram ur det somriga fågelkvitter som just avslutat »Jag var bara inte gjord för dessa dar« är jag beredd att förlåta alla år av nostalgiskt Håkankryddade spellistor. Jag minns varför det är så svårt att värja sig mot Håkan Hellström, så svårt att man oftast bara hinner till hans förnamn innan folk fattar grejen. Håkan.

YouTube Preview Image

Få låtar lyckas fånga själva essensen av en ung svensk sommarnatt så som»Magiskt men tragiskt« gör. I all sin enkelhet fortsätter den att agera självskrivet soundtrack för generation efter generation av kärlekstörstande 17-åringar. När Hellström för första gången i låten sjunger »För inget är logiskt. Ingenting är magiskt. Det är så tragiskt« gör han det med en sådan träffsäker uppgivenhet att jag direkt förstår det förutsättningslösa kärleksförhållande jag och andra haft med låten sedan skivan släpptes. Med sin drömska inledning och uppslitande avslutning talar den helt enkelt till vårt djupt rotade behov att dela bra musik med andra.

Johan Silfversten Bergman är webbredaktör på Trelleborgs Allehanda. Han tycker att »Magiskt men tragiskt« är 00-talets sjunde bästa låt, och att Looptroops »A Modern Day City Symphony« är den bästa.

Lyssna också på:

Håkan Hellström, »Minnen av aprilhimlen« (albumspår, Det är så jag säger det, 2002)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »Uppsnärjd i det blå« (albumspårKänn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Håkan Hellström, »Klubbland« (singel & albumspår, Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått, 2005)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Lyssna på Nollnolltalet.se-listan på Spotify! Den finns både med Lyssna också-låtar, och utan.

Etiketter:

Presenteras av musikmagasinet Novell